Egen ingång (1956)

reviewed by
Mattias Thuresson


EGEN INGÅNG (1956)
Sverige 1956
Regi: Hasse Ekman

Medverkande: Maj-Britt Nilsson, Alf Kjellin, Hasse Ekman, Sigge Fürst, Bibi Andersson, Lars Ekborg

Betyg: 4 av 5

Det finns några drag som gör en film till en typisk Hasse Ekman-film. Alltid stiliga och snygga miljöer likt Gustaf Molanders 1930-talskomedier. Hasse Ekman finns förstås med i nästan alla sina filmer. Redaktör, skådespelare eller lebeman i allmänhet verkar vara vanliga sysselsättning för hans karaktärer.

Har har vi historien om Marianne Stenman, numera ensamboende i ett hyreshus. En spökröst talar om för tittarna att hon bara har sex timmar kvar att leva. De boende i huset är välfödda borgare med konventionella uppfattningar. På hennes ytterdörr brukar någon i huset skriva 'hora'. I hennes säng ligger hon och tänker tillbaka på lyckligare tider. I början lyckligt gift med Arvid, ung läkare som ständigt begraver sig i arbete på bekostnad av sin hustru. "Jag tycker att en kvinnas första uppgift är att ta hand om man och barn" säger han och vill inte låta henne tjäna pengar på egen hand. Hon lär istället känna redaktör Sture Falk som blir hennes länk till omvärlden. Palm är bitter på omvärlden, på sin hustru och civilisationen i allmänhet. Arvid Stenman kommer med ursäkter för att inte skaffa barn men sanningen är att han inte tänker låta sina tankar störas av barn när han vill koncentrera sig på att utveckla ett konstgjort hjärta.

Till slut, fem år efter bröllopet, lämnar hon sin man. Sture Palm hjälper henne med att få jobb som fotomodell. När han ber henne att ställa upp som underklädesmodell vägrar hon först men några månader senare tvingas hon ändå ställa upp för pengarnas skull. Herrarna i huset gottar sig åt modell- bilderna medan deras fruar blir avundsjuka.

Vad som stör är det ständiga hoppen. Ibland är det nutid men ofta är det någon som minns bättre tider; svårt att veta vad. Ett genomgående tema är också att världen är för jäklig. Till och med radiopoliserna sitter och drömmer om en annan värld.

Bäst är förstås Maj-Britt Nilsson som kvinnan som dras allt längre ned. I början en läkarhustru, nu en underklädesmodell. I hennes filmer är hon alltid duktig skådespelerska och tilldragande. Vad jag vet gifte hon sig i början av 1960-talet och slutade med skådespelandet.

Några fina biroller finns det förstås. Sigge Fürst på 1950-talet har lämnat 25-öresskurkarna bakom sig och gör karaktärsroller. Rolig är han i restaurang- scenen med Hasse Ekman där han tror att de pratar om hans hustru medan Ekman tror att de pratar om Marianne. Holger Löwenadler gjorde alltid bra roller, även här, som den gamla fastighetsägaren som drömmer om att mörda sin hustru.

Mattias Thuresson
mattias.thuresson@mbox300.swipnet.se
980715

The review above was posted to the rec.arts.movies.reviews newsgroup (de.rec.film.kritiken for German reviews).
The Internet Movie Database accepts no responsibility for the contents of the review and has no editorial control. Unless stated otherwise, the copyright belongs to the author.
Please direct comments/criticisms of the review to relevant newsgroups.
Broken URLs inthe reviews are the responsibility of the author.
The formatting of the review is likely to differ from the original due to ASCII to HTML conversion.

Related links: index of all rec.arts.movies.reviews reviews