HON DANSADE EN SOMMAR (1951) Aka: One Summer of Happiness
Sverige 1951 Regi: Arne Mattsson Medverkande: Folke Sundquist [Göran], Ulla Jacobsson [Kerstin], Edvin Adolphson [Anders], John Elfström [kyrkoherden]
Hon dansade en sommar lär vara den svenska film som setts av flest människor, både i Sverige och utomlands. Visst är Ingmar Bergman känd men hans filmer har aldrig lockat någon storpublik. Inget fel på filmen i sig men anledningen till uppmärksamheten runt filmen lär snarare bero på att Ulla Jacobsson visar brösten i en scen. Helt oskyldigt men något enormt på den tiden.
Under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet har Arne Mattsson sin storhetstid. Rallare (1947), Farlig vår (1949), När kärleken kom till byn (1950), För min heta ungdoms skull (1952) tillkommer vid denna tid. Dessa filmer är sinsemellan olika och det speglar även hans hela produktion. Kriminalfilmer, romantik, krigsfilm, mjukporr och dramatik, ingen genre var för svår för honom. Dock är det under första halvan av hans karriär som han gör minnesvärda filmer.
Hon dansade en sommar är historien om 19-åriga Göran som tar studenten från ett läroverk. Det är sommar och den skall han tillbringa ute på landet hos sin farbror Anders, bonde och hans dotter Sigrid. Snart nog träffar han den 17-åriga Kerstin, en ung och blyg skönhet som han snart har förälskat sig i. Hans känslor är besvarade men Kerstin är rädd för att hennes strängt religiösa föräldrar skall få veta om det. Deras kärlek fördjpas dock trots att de vet att Göran en dag måste åka tillbaka till stan. Tillsammans med de andra ungdomarna i trakten försöker de genom ungdomsföreningen ställa iordning en lokal för dans och teater men kyrkoherden är inflytelserik och motståndare till sådana påhitt och vill stoppa dem.
Folke Sundquist var med i många av Mattssons filmer under femtiotalet, här i filmen gör han i mitt tycke ingen anmärkningsvärd prestation. Den görs istället av Ulla Jacobsson, som med stor talang lyckas visa hur Kerstin slits mellan att släppa fram all sin kärlek och att vara så ren och dygdig som hennes föräldrar vill.
Göran Strindbergs foto är enastående vackert och tillsammans med musiken blir vissa scener rena naturromantiken. Strindberg räds inte för att använda både rörlig kamera, som i scenen där Göran svimmar på åkern eller i scenen där Göran och Kerstin dansar på midsommarafton och kameran följer dem tätt intill.
Som alltid i svensk femtiotalsfilm finns några minnesvärda biroller. Främst John Elfström som den bigotte kyrkoherden, som nästan spricker av moralism och sträng gudstro. Där är han långt ifrån Åsa-Nisse. Tydligen blev filmen stoppad i katolska Spanien för detta medan den tvärtom distribuerades i Östtyskland med myndigheternas goda minne på grund av just den bild den ger av ortodox kristendom. Edvin Adolphsons klurige bonde, väl medveten om hur det är att vara ung och förälskad och bo på landet är en annan minnesvärd figur.
Min främsta anmärkning måste nog vara att slutet inte är särskilt bra. Efter att ha varit med om deras trots allt ljusa och skira romans skulle man ha kunnat lämna biografen med en varm känsla i maggropen om inte Mattsson med detta slut hade krossat eventuella illusioner om att kärleken övervinner allt.
Betyg: 9 av 10
Mattias Thuresson mattias.thuresson@mbox300.swipnet.se 990711
Sent via Deja.com http://www.deja.com/ Share what you know. Learn what you don't.
The review above was posted to the
rec.arts.movies.reviews newsgroup (de.rec.film.kritiken for German reviews).
The Internet Movie Database accepts no responsibility for the contents of the
review and has no editorial control. Unless stated otherwise, the copyright
belongs to the author.
Please direct comments/criticisms of the review to relevant newsgroups.
Broken URLs inthe reviews are the responsibility of the author.
The formatting of the review is likely to differ from the original due
to ASCII to HTML conversion.
Related links: index of all rec.arts.movies.reviews reviews